2011-03-22

staden som aldrig sover


Jag är född i Borås. De flesta av mina vänner som också är därifrån har ungefär samma inställlning till staden som jag har. Det handlar om någon sorts hatkärlek. Jag vet inte, det kanske är vanligt överlag att känna så inför sitt ursprung. Eftersom man sammankopplar det med en massa händelser i sitt liv, både positiva och negativa, så är det väl lätt att inställningen blir något ambivalent. Jag vet inte. 

Av dem som inte har någon automatisk koppling till staden så tror jag att det är ungefär 99,9% som förknippar den med något negativt. "Det är ju där det alltid regnar". "Just det, det var ju den där stan där de valde att bygga en motorväg tvärs genom stadskärnan - smart". Och så har vi ju det klassiska uttrycket att "stiga av i Borås", som min gamle vän och stadsfrände Kristoffer för några år sedan upplyste mig om är ett uttryck för antiklimax, eller ett avbrutet samlag om man så vill.

Som sagt, för mig stavas inställningen hatkärlek. Ingenting är svart eller vitt - antingen är det fint eller skitfult. Både bildligt bokstavligt. Men jag tror att jag och Borås kommer närmare varandra med åren. Jag lär mig att uppskatta sådant som jag förut inte såg. Och en sak är säker: om man gillar skattletande på secondhand och loppisar så är staden väl värd ett besök, även för dem som inte har någon personlig relation till stället. I lördags åkte jag dit tillsammans med en annan tant för att gräva lite bland koppar och tyger, och resultatet blev som oftast lyckat. En av huvudattraktionerna för resan var Göta antik och design, ett himmelrike om man som vi är en sucker för svensk 50-60-70-tals design. Priserna är varierande, men det går att fynda, vilket inte är fallet i motsvarande butiker i Göteborg.


Tallrikarna på sista bilden köpte jag inte. Tyvärr känns det nu som om jag inte kan leva utan dem. Som tur är fick jag med mig en annan sak hem, som jag inte heller kunde leva utan. Vad det var, och några andra fynd från resan, kommer i nästa inlägg.

P.S. För övrigt så är Borås Sveriges näst regnigaste stad. Ulricehamn är regnigare. Det är faktiskt tre mil emellan. D.S.

7 kommentarer:

  1. Haha, underbart inlägg! Jag vill verkligen besöka både staden (som jag naturligtvis besökt förut) och butiken. Blev sugen på att få veta mer om Borås, faktiskt.
    Fina prylar!

    SvaraRadera
  2. Åh nej, du ångrade dig med tallrikarna alltså? Men, då finns det ju en ypperlig anledning att åka tillbaka! Jag ångrar mig lite med spegeln också, hehe.

    SvaraRadera
  3. Tack Ida! Du får följa med nästa gång det blir loppistur :) Frida, det finns bara en sak att göra, åka tillbaka snart igen. Det är enda utvägen!

    SvaraRadera
  4. Förresten Frida, så hoppas jag det var ok att jag kallade dig tant - det är till 100% positivt menat, såklart :)

    SvaraRadera
  5. Haha, klart jag är tant, tant is the shit!

    SvaraRadera
  6. fasen, den affären är grym! Gör inte för mycket reklam bara så de blir jättepoppis oh höjer till storstadspriser :-) Undrar om de har öppet i påsk så man hade kunnat titta förbi...förmodligen inte.
    Sedan la jag av ett gapflabb åt "att stiga av i Borås". Har aldrig till fullo förstått innebörden men det känns ju passande i sammanhanget :-)

    SvaraRadera
  7. Vi får undersöka öppettiderna i påsk - ett besök tillsammans hade inte varit helt fel :)
    det var ganska nyss jag fick lära mig vad detta fantastiska uttryck innebär. hade aldrig hört det förr. men det känns ju så otroligt passande på något sätt...

    SvaraRadera